I don't care about you, but still...

Ibland blir man tagen av uppmärksamheten. Njuter för stunden och indirekt tar den förgivet. När den är borta känner man sig dock ensam. Även om uppmärksamheten kom från personer som inte ligger högt på prio-listan, så känner man sig halvt ensam. Inte ledsen, inte besviken utan bara lite så ensam.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0