mysteriousreality

Ohh.. inte igen tänker jag. Vi hade precis tagit oss igenom en dal och var på väg uppåt. Så kommer det en till dal. Jag mår illa, behöver lite balans. Finns det ingen nödbroms nånstans? Jag hittar ingen, så ska man skrika eller bara vifta med händerna i luften den här gången? Känner hur vinden blåser igenom håret och ansiktet dras bakåt. Samma äckliga känsla uppstår i magen.

Ibland inser man det inte. Att man åker i en berg- och dalbana och att turen kommer fortgå tills man bestämmer sig för att stiga av. Man kan känna den vidriga känslan upp till 653 ggr innan man inser. Det slår en då att det kanske är dags att stiga av.

Vänner, vänner. Vilka är dom? Själva begreppet känns lite oklart ibland. Man vet inte riktigt vem man ska klistra fast etiketten på och vems etikett man måste slita bort.

Ofta sägs det att en vän ska ställa upp i vått och torrt. Om det är helt realistiskt vet jag däremot inte. Vad innebär vått och torrt äns?

Ibland har de sina egna problem, som man inte känner till. Även om det är en princip att man ska kunna berätta allt för sina vänner, så finns det faktiskt de saker som man vill behålla för sig själv.

När man då inte vet allt har man heller ingen förståelse för deras handlingar, som vid tillfällen kan anses ”själviska”. Man förväntar sig att de ska ställa upp och tar åt sig när dom inte gör det.

Sedan finns det de ”vänner” som man bara vet har gjort bort sig. Det handlar inte om en engångs-misunderstanding, utan flertal besvikelser. Ett mönster som konstant har upprepat sig, med besvikelser som följd.

Det är då man vet att man måste slita bort etiketten.

Jag har märkt en sak, när jag har alkohol flytandes i blodet så förvandlas jag till någon sorts mytoman. Här är ett ex från helgen:

Random snubbe -  Hej, jag känner igen dig. Har inte du praktiserat på Sahlgrenska?

Jag - Öhm.. jo jag läser nämligen läkarlinjen och vi har praktik andra året. (lögn)

Random snubbe -  Ahh jag tänkte väl det, man glömmer inte ett sådant vackert ansikte!

In my mind - hahahha, älskar cheaptalk!

Random snubbe igen -  Jag tänkte beställa något, får man bjuda?


Efter några nej tack, så "lyckades" han bjuda mig på en drink. Poängen med hans raggningsreplik var dock att få fram att han själv läser något inom medicin. Detta skulle tydligen imponera på mig och sedan skulle vi fortsätta prata om hur smart han är. Men på ett undermedvetet sätt lyckades jag vända på det hela. Han blev lite smått förvånad över att han hade rätt och samtale kretsade istället runt mig. Däremot sviker minnet en aning, men jag hoppas att jag svarade någorlunda vettigt på hans medicinska frågor.

Och killar tycker att tjejer är naiva...

Den är lite fulfin. Man kan känna sig så där patetisk till den.

Skin, skin som den sol du är.
Låt hela världen se ditt vackra leende.
Lys, lys som den stjärna du är.
Du lyser upp mitt mörker och jag känner du är med.
Hur du rör mig, talar, sättet du ser mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig.

Ännu en dag då jag har skjutit upp allt tills sista sekund. Tusen arbeten och prov som ska göras den här veckan, som jag inte äns har sneglat åt. Det brukar ju alltid lösa sig somehow, med dessutom goda resultat så jag hoppas på det bästa!

Still hade jag kunnat koncentrera mig bättre om jag bara kunde...

Samtal som värmer egot men inte hjärtat. Är det fel att fortsätta svara då?

Största meningen med livet är ju att vara lycklig, men jag tror att det är en slutprodukt av alla mål och drömmar. Samtidigt finns det även lika många vägar till att bli lycklig, som det finns människor.

Något som jag också tror på är att vägen dit är föränderlig. Misslyckas man med ett mål så ger man ju inte upp, inte dom flesta i alla fall. Utan man skapar nya drömmar och mål. Dessa behöver heller inte förstöras för att nya ska komma till, eftersom när man har uppnått en så skapar man en ny. Eller så inser man genom erfarenhet att man kanske måste justera om sin "målplan". Man lär sig saker hela tiden och värderingar förändras, därför måste även planen anpassas. 

Det viktigaste är dock att man värnar om sina mål och drömmar. Man ska förändra dom endast för att man själv vill det, inte för att andra anser att de är orealistiska eller löjliga. Inget är omöjligt, vägen dit kanske bara blir jobbigare än man tror. Men är det en riktig dröm så är man redo att bestiga vilket hinder som helst och färdas genom det värsta för att nå sin vilja!  

Det kan vara väldigt roande att dumpa självsäkra killar. Självklart ska man inte säga det bokstavligen till dom, utan visa det mer genom sitt agerande. Det bästa är att helt plötsligt "försvinna". Sluta höra av sig och ta avstånd från internet ett tag. Den första reaktionen de visar då är att de blir smått desperata. De vill inte riktigt tro att det är sant, så de ringer och ringer för att höra att allt är bra. Efter flera samtal ska man svara, men prata en väldigt kort stund och med ett annat ordval än tidigare.

De ska lägga märke till en förändring. Sedan ska man verka vara väldigt upptagen och säga något liknande som; "du jag måste verkligen lägga på nu, men du får ha det så bra. Hej!" Det första de kommer lägga märke till är att det inte förekom något "vi hörs senare" eller "jag hör av mig sen". Det är nu de börjar bli lite tillbakadragna. De kommer söka efter bekräftelser och vänta på att du ska höra av dig. Efter ca 2-3 dagar har de fattat vinken och det är nu de blir paranoida. De tänker; "dumpar hon MIG? Hell no!". Du kommer märka att de skyltar med att deras liv rullar på utmärkt utan dig och att det är de som har "bojkottat" dig. Självklart kommer de aldrig ge upp förhoppningarna om att du någon dag ska ta upp kontakten, så att de får möjligheten att dissa dig på ett mer direkt sätt. 

Hehe very funny thing. Då kan man tänka "got yoou!".